Stig Linder arbetar med translationell, patientnära forskning. I det här fallet handlar det om laborativa studier med tydligt fokus på behandling och på att förstå vilken typ av läkemedel som måste fram för att bota framför allt solida tumörer.
– Vi arbetar också med att utveckla metoder för att i ett tidigt skede förstå om en behandling fungerar eller inte. Ofta behandlas en viss patient med ett visst läkemedel under relativt lång tid, kanske under flera månader. Först därefter kan man bedöma om tumören har krympt. Det vore väldigt bra om man kunde få fram metoder som gör att vi bara efter ett par dagar kan upptäcka om behandlingen fungerar. Vi har arbetat med att utveckla en sådan metod.
När Stig Linder började sin forskarkarriär på 1970-talet talades det om att lösa "cancerns gåta". Då visste man inte hur cancerceller uppstod och hur mekanismen bakom sjukdomen såg ut.
– Under 1980-talet löstes i princip den gåtan. Nu förstår vi ganska väl varför tumörer uppstår.
Gåtan löst
Grundtanken är att man genom att förstå hur cancer fungerar, varför celler tappar sin tillväxtkontroll och börjar växa okontrollerat, även kan hitta bot. Stig Linder jämför jakten på botemedel med att laga en bil: det hela börjar med en felsökning.
– Det som har blivit den stora utmaningen för oss cancerforskare är att det visat sig att det inte är ett utan många fel på den här bilen. När en patient har en tumör är det alltid ett antal fel i cellerna (mutationer). Det gör det väldigt svårt att hitta en enkel lösning.
Eftersom cancer är mer komplext än vad forskarna trodde från början blir även lösningarna mycket mer komplexa.
– För ungefär tio år sedan sekvensbestämdes det humana genomet för första gången. Nu finns det metoder som gör att vi kan förstå exakt vilka mutationer som finns i en tumör hos en viss patient. Det ser väldigt olika ut hos två olika patienter, även om båda har exempelvis bröstcancer.
Att sekvensbestämma DNA och att undersöka vilka gener som uttrycks är dyrt. Men drömmen är att kunna göra det för varje enskild patient.
Komplext
– Just nu är vi i en upptäcktsfas. Rent tekniskt skulle vi kunna titta på många tumörer i detalj. Men att göra de här komplexa undersökningarna på många olika tumörer, är väldigt dyrt. Det krävs mycket pengar till forskningen. När vi väl har förstått vad som är relevant kan vi kanske ta ett steg tillbaka och inte behöva göra så avancerade undersökningar framtiden. Helt klart är att vi nu kan få svar som kommer att föra oss ordentligt framåt när det gäller behandlingsresultat.
Även om det finns ett stort behov av mer pengar till cancerforskningen görs det hela tiden framsteg.
– Vi har kommit långt, men kan komma mycket längre. För några år sedan kom det en antikropp som har effekt på vissa typer av tumörer. Men antikroppen har endast effekt på de tumörer som saknar mutationer i en viss gen (en så kallad onkogen). Därför är det väldigt viktigt att diagnostisera och sekvensbestämma patientens DNA innan behandling. Det är bara patienter som inte har en mutation i tumören som ska ha den här behandlingen, som inte är helt snäll mot kroppen.
Krävs bra instrument
Stig Linder förklarar att i stort sett alla cancermediciner har ett begränsat terapeutiskt fönster.
– Det är inte svårt att slå ihjäl en cancercell med ett läkemedel. Problemet är att i princip alla cancerläkemedel även har effekter på normala celler, så att vi får bieffekter. Förutom att ge rätt behandling till rätt patient gäller det att kunna ge precis rätt mängd (dos). När du kör din bil på motorvägen får du oftast inte köra fortare än 110, men inte heller långsammare än 70 kilometer i timmen. För att klara av detta krävs en kalibrerad hastighetsmätare. Du behöver ett bra fordon och bra instrument för att ta dig från A till B. Lite så är det även med cancerbehandling.
Text: Anette Bodinger