Redan på 1700-talet gjordes försök med cancervaccinering. Då ansågs cancer vara en smittsam sjukdom. Läkarna tog cancerceller från döda kroppar och gjorde vaccin, vilket inte fungerade. Men grundtanken var inte så dum.
I dag finns det två typer av cancervaccin som angriper sjukdomen på olika sätt. HPV-vaccin och Hepatit B-vaccin, är exempel på vaccin som förebygger själva virusinfektionen som leder till cancern, och inte tumören i sig. De terapeutiska cancervaccinerna är i stället inriktade på att bota, eller minska lidandet hos, personer som redan är sjuka.
Håkan Mellstedt har ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin.
– Med tiden har kunskapen om hur immunförsvaret fungerar ökat. Det har gjort att vi bättre förstår hur vaccin ska utvecklas. Samtidigt har det blivit svårare, eftersom vi nu vet hur komplext immunsystemet är.
Positiv utveckling
En viktig anledning till att det är svårt att få cancervaccin att fungera är att cancerantigener inte är tillräckligt främmande, de är ju själva en del av kroppen.
– När vi vaccinerar oss mot infektioner, bakterier och virus är de helt främmande organismer. Därför lyckas kroppen utveckla ett immunförsvar som avstöter den invaderade mikroorganismen. Det är alltså kroppens eget immunförsvar som försöker motverka att vi bildar en immunitet mot cancerantigener. Dessutom försvagas kroppens immunsystem av tumören. Cancercellerna utsöndrar ämnen som gör att kroppens immunsystem reagerar dåligt. Ju mer avancerad sjukdomen är, desto större är den hämmande effekten.
Vaccin för fyra diagnoser
Att pröva ut nya vaccin omges av en rad olika bestämmelser.
– Ska du testa ett nytt läkemedel görs det oftast först på svårt sjuka patienter, sådan är etiken. Därför har i stort sett allting misslyckats. Men nu har man börjat testa vaccin på patienter där sjukdomen inte är så utbredd och då börjar vi se betydligt mer positiva effekter.
Nu finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för tjocktarmscancer, njurcancer, prostatacancer och lungcancer.
– De bäst fungerande vaccinerna är baserade på patientens egna tumörceller. Det är svårt att hitta ett allmängiltigt vaccin. Viktigt att komma ihåg är att vaccination enbart kan göras vid begränsad sjukdom och helst efter operation eller cellgiftsbehandling. Vaccinering vid spridd sjukdom fungerar inte, fastslår Håkan Mellstedt.
Oförutsägbart
Från början trodde man att det första terapeutiska vaccinet mot cancer skulle vara inriktat på melanom, det vill säga hudcancer.
– Det har plöjts ned väldigt mycket forskningspengar inom detta område. Ett vaccin dröjer dock ännu en tid, även om det är på gång. Men allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Du får till viss del treva dig fram. Det gör det hela lite spännande, här kan upptäckten och aha-upplevelsen komma när man minst anar det.
Text: Anette Bodinger