– Patienter med PSC, primär skleroserande kolangit, har en livstidsrisk på 15-30 procent för att utveckla gallgångscancer.

niklas björkström– Ett av de stora kliniska problemen som vi möter hos dessa patienter är att vi inte vet vilka som befinner sig i riskgruppen, säger Niklas Björkström, läkare och forskningsgruppsledare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Olika former av cancer i lever och gallvägar är den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterad död, globalt sett. En gemensam nämnare för utveckling av dessa cancerformer är underliggande kroniska inflammatoriska sjukdomar. Ett av Niklas Björkströms forskningsprojekt handlar om att ta reda på varför vissa patienter med den inflammatoriska sjukdomen PSC, primär skleroserande kolangit, utvecklar cancer och andra inte.

– En person som får PSC är vanligtvis mellan 25 och 35 år. Det finns idag inget botemedel, de som drabbas kommer att inom en tjugoårsperiod antingen ha fått cancer eller genomgått en levertransplantation. Cancern de drabbas av sitter i gallträdet och har mycket dålig prognos. Därför finns ett stort behov av forskning som kan leda till nya behandlingar och nya undersökningsmetoder för att kunna upptäcka sjukdomen tidigare.

Immunologi

Niklas Björkström är immunolog och har därför tagit sig an frågeställningen ur ett immunologiskt perspektiv. Den övergripande frågan är vad immunsystemet spelar för roll i cancerutvecklingen.

– I ett av delprojekten har vi samlat biopsier från 20 PSC-patienter och 20 friska personer, tittat på de stora subseten av immunceller i levern och sedan jämfört resultaten. Inom PSC-gruppen har vi även tittat hur det ser ut i fibrotiska områden i biopsin. Detta har vi sedan jämfört med mer friska delar för att se vilka immunceller som samlas i områden där sjukdomen fortsätter att utvecklas och vilka immunceller som finns i områden som fortfarande fungerar.

Pusselbit

Studien har resulterat i ny kunskap om vilka immunceller som återfinns i områden där det finns mycket leverskada och vilka som inte finns där.

– Det vi såg var att det finns många T-celler i områden med fibros och fibrosutveckling. Vi såg också att andra celltyper som t.ex. kupferceller, en specialiserad typ av makrofag, lyste med sin frånvaro i de mer sjukdomsangripna områdena. Våra resultat är ett litet steg på vägen i arbetet med att försöka förstå varför enbart vissa patienter med hög risk för primär levercancer utvecklar själva sjukdomen.

I framtiden hoppas Niklas Björkström att man genom ett enkelt blodprov ska kunna ta reda på PSC-patienters risk för att utveckla cancer.

– Vi skulle då t.ex. kunna transplantera patienter som har hög risk för cancerutveckling i ett tidigare skede. Att kunna bidra till en sådan utveckling är en viktig drivkraft i min forskning.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2013

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Tematidningen 2017

Här kan du läsa mer om svensk forskning och nya förutsättningar för framtidens cancerbehandling.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Öppna för nya genombrott
Rädda liv

Våra företagsvänner