– Vi hoppas att vår forskning på sikt ska leda till ökad överlevnad för patienter med malignt melanom.

Leo och Ada Girnita 2Det säger Ada och Leonard Girnita, forskare på Karolinska Institutet, som kombinerar sina olika infallsvinklar på sjukdomen i ett gemensamt forskningsprojekt.

Ada Girnita är överläkare och ansvarig för hudtumörenheten på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. I hennes arbetsuppgifter ingår även forskning och att vara koordinator för den årliga Melanomadagen. Leonard Girnita å sin sida är docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Tillsammans försöker de hitta nya smarta sätt att behandla cancer.

– Vi har ett gemensamt språk vad gäller grundforskningen men olika infallsvinklar vad gäller den kliniska forskningen. Ada möter patienter varje dag, jag å min sida ser biopsierna och är involverad i patologiska diagnosticeringen. Det är en bra kombination där våra olika forskningsintressen smält samman i ett gemensamt projekt.

Rent praktiskt ägnar Leonard 80 procent av tiden åt forskning och 20 procent åt kliniskt arbete. För Ada är förhållandet det omvända. Många kanske skulle vara tveksamma till att driva ett forskningsprojekt tillsammans med sin respektive. Paret Girnita tycker dock att det fungerar bra.

– Vi har ju ett gemensamt intresse och även om vi försöker att inte blanda det privata med jobbet så händer det då och då. I bland får man en idé tidigt på morgonen och då är det väldigt lätt att lufta tankarna över frukostbordet. Men då ingriper oftast barnet och undrar om vi inte kan prata om något annat, så då flyttas man raskt tillbaks till verkligheten hemma i köket, säger Ada.

Signalhub

Forskningsprojektet utgår ifrån tanken om att cancerceller kommunicerar och använder sig av s.k. normala signalvägar för att få tumörer att växa och bli resistenta mot olika typer av terapier. Normala celler får bromssignaler om att det är dags att sluta dela sig. Men i cancerceller är det fel på den bromssignalen, vilket gör att cellerna sätter i gång med att dela sig oavbrutet.

– I dag finns det läkemedel, hämmare, som gör att vi kan spärra av den mest frekvent använda signalvägen. Patienterna svarar till en början bra på behandling, men efter ett tag hittar cancercellerna en alternativ väg för att ta sig förbi medicinerna som spärrar vägen. Vi försöker nu hitta en bra broms för den alternativa signalvägen. Det ska vara helt stopp och inte finnas någon möjlighet för cancercellerna att använda den för kommunikation, förklarar Ada.

Forskningsgruppen har kommit fram till att ett protein, beta-arrestin, har stor betydelse för cancercellernas förmåga att kommunicera i alternativa signalvägar.

– Det är som en hub. Om vi lyckas kontrollera hubben kan vi även kontrollera signalvägarna och på sikt även manipulera dem så att de melanoma cellerna inte överlever, säger Leonard.

Teorin har visat sig fungera bra på laboratorienivå. Just nu arbetar forskargruppen med att verifiera teorin på mänskliga tumörer.

– Det vi har sett hittills är att den här hubben är hyperaktiverad och att den verkligen kontrollerar dessa signalvägar. Nästa steg blir att hitta ett sätt att kontrollera hubben även i klinisk miljö.

Framtid

Det tar tid att utveckla nya behandlingar, men en stor fördel i paret Girnitas forskningsprojekt är att de försöker kombinera nya typer av behandling med läkemedel som redan är godkända. Det innebär att det kan gå fortare än normalt innan deras forskningsresultat kommer i klinisk användning, till nytta för patienterna.

– Fort i de här sammanhangen är fem år, normalt sett tar det cirka tio år att utveckla ett nytt läkemedel, konstaterar Leonard.

Det övergripande målet med forskningsprojektet är att behandla cancer på ett smartare sätt. I dag är behandlingen av många cancertyper ganska standardiserad.

– Men tumörcellen och sjukdomen är inte  ensamma. Därför ska inte heller behandlingen vara densamma. Våra resultat kommer att utvidga möjligheterna till att identifiera nya biomarkörer och måltavlor i melanom. Förhoppningsvis bidrar vår forskning till ökad överlevnad för patienter som drabbats av spridd hudcancer.

Text: Anette Bodinger, Tematidning 2013

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Tematidningen 2017

Här kan du läsa mer om svensk forskning och nya förutsättningar för framtidens cancerbehandling.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Öppna för nya genombrott
Rädda liv

Våra företagsvänner