– Vi vill hitta en behandling mot GvH och studera om celler som hämtas från moderkakan kan hämma den här typen av inflammatorisk reaktion.

helen kaipe 2Det säger Helen Kaipe, immunolog och seniorforskare på Karolinska Institutet i Huddinge.

Blodstamceller har använts vid behandling av leukemi sedan början av 1980-talet och är numera en etablerad och framgångsrik metod. Många patienter blir helt friska efter en stamcellstransplantation men 30 procent drabbas av svåra transplantat-mot-värd reaktioner.

Graft-versus-Host disease, GvH, beror på att patientens vävnader uppfattas som främmande av det nya immunsystemet, som går till attack mot kroppens egna celler. Vid Karolinska Institutet i Huddinge pågår just nu ett spännande forskningsprojekt där man undersöker om celler från moderkakan kan hämma den här typen av inflammatorisk reaktion.

– Under en graviditet måste mammans immunsystem acceptera ett barn, som ju delvis är främmande för henne. På så vis har barnet vissa likheter med ett transplanterat organ. Tanken är att det kanske finns något i detta som går att utnyttja i kampen mot Graft-versus-Host disease, förklarar Helen Kaipe.

Under en graviditet måste moderkakan och barnet komma överens med mammans immunsystem för att inte stötas bort.

– Exakt hur detta går till vet vi inte i dag. Men vi vet att celler som hämtas från fosterhinnan kan trycka ner immunitet mot kroppsegna, främmande ämnen. Det beror delvis på att celler som finns i moderkakan, har en immunhämmande effekt som hindrar mammans immunceller från att angripa vävnaderna.

Ser lovande ut

Dessa tankar ledde fram till att forskarna arbetade fram ett protokoll i syfte att ta fram celler från moderkakor som doneras från mammor som genomgår planerade kejsarsnitt.

– Vi började med att studera cellerna i laboratoriet för att se hur de bär sig åt och vilka mekanismer som är inblandade i processen.

Nästa steg var att testa om cellerna från moderkakan kunde förhindra akut GvH även i praktiken.

– I första steget behandlade vi nio patienter. Två av dem fick vad vi kallar för en komplett respons, deras GvH försvann helt. Fyra patienter fick en partiell respons, de blev bättre men inte helt friska.

Helen Kaipe påpekar att de nio patienter som behandlats var väldigt sjuka och inte längre svarade på andra behandlingar.

– Därför är resultatet svårt att utvärdera. Det krävs mer kontrollerade studier för att veta om cellerna från moderkakan verkligen har en effekt. Men resultatet är ändå tillräckligt positivt för att vi ska kunna gå vidare med arbetet. Vi har nyligen behandlat några patienter med kronisk GvH, och även det ser så här långt lovande ut.

Nästa steg för Helen Kaipe och hennes kollegor är att försöka förbättra förutsättningarna för att cellerna ska fungera genom att noggrant kartlägga deras effekter på immunsystemet. Planer finns också på att genomföra en mer kontrollerad klinisk studie.

– Hittills har vi gett cellerna till patienter som varit väldigt illa däran. Vi tror att man måste gå in mycket tidigare med behandlingen för att kunna utnyttja potentialen i de här cellerna till fullo.

Om tio år hoppas Helen på att celler från moderkakan är en etablerad metod för att hämma GvH.

– Då hoppas jag att vi kan minska både morbiditet och mortalitet med hjälp av de här cellerna. Målet är att ge leukemipatienter med den här typen av inflammatorisk reaktion en mycket större chans att överleva.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2012

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Sverige fyra i sjukvård

Sverige kommer på fjärde plats i en stor internationell jämförelse av sjukvårdens insatser för att förhindra för tidig död.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”PCM-programmet redo för nästa steg”

Hej företagare

Öppna för nya genombrott
Rädda liv

Våra företagsvänner