Ställ en fråga

– Vårt övergripande mål är att hitta nya behandlingsmöjligheter för patienter med blodcancer som inte går ut på att chocka kroppen med höga doser kemoterapi, säger Petra Hååg, cancerforskare vid Karolinska Institutet.

Global-Petra%20HåågPetra Hååg och hennes forskargrupp letar efter nya behandlingsmöjligheter för leukemi och myelom, två tumörsjukdomar som drabbar benmärgen. Standardbehandling vid den här typen av cancer är olika former av kemoterapi. Cellgifterna kan hjälpa under en period, men biverkningarna är starka och de flesta patienter får återfall inom ett år.

Det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ och forskarna har nu kommit fram till att fenotiaziner, en grupp läkemedel som redan används för behandling av vissa psykiska sjukdomar, kan öka effekten av cellgifter.

– Det har visat sig att proteinerna som styr packningen av DNA, s.k. histoner, är förändrade i AML, akut myeloisk leukemi och myelom. Det är något som i sin tur kan påverka DNA-reparationssignaler. Vår forskning visar fenotiaziner kan ändra dessa signaler och aktivera celldöd. Vi vill nu ta reda på om fenotiaziner kan användas för att göra cancercellerna mer känsliga för kemoterapi, berättar Petra Hååg.

Om cancercellerna blir mer känsliga för kemoterapi går det att minska dosen cellgifter och ändå få en lika bra, eller kanske till och med bättre, effekt av behandlingen.

– Mindre cellgiftsdos innebär färre svåra biverkningar och i slutänden en högre livskvalitet för patienten.

Söker kandidater

Just nu pågår ett brett screeningsarbete där forskargruppen försöker koppla fenotiazinernas struktur till effekt på DNA-reparation och celldödseffekt i leukemi- och myelomceller.

– Vi tror inte att alla myelom- och AML-celler kommer att vara känsliga för fenotiaziner men om vi lyckas hitta vilken målprotein fenotiazinerna har, hoppas vi kunna förstå för vilka av tumörcellerna denna terapi kan fungera. Nästa steg blir att titta på hur målproteinet uttrycks i myelom- och AML-celler från patienter och testa deras känslighet för fenotiaziner.

Det brukar dröja ganska många år innan helt nya behandlingsalternativ kan testas kliniskt. I det här fallet kommer det dock kanske kunna gå lite snabbare.

– Eftersom fenotiaziner redan används kliniskt för att behandla bl.a. schizofreni och andra psykiska sjukdomar har substansen redan prövats i människa och därför kan vägen till en klinisk prövning bli lite kortare. Petra Hååg hoppas på att kunna skapa en behandlingsom är mer effektiv och med färre biverkningar.

– Vårt stora mål är att hitta en effektiv behandling som inte går ut på att chocka kroppen med höga doser kemoterapi. Om man kan hålla sjukdomen under kontroll, utan att helt trycka undan immunförsvaret, kan de som drabbas kanske ändå ha ett rimligt normalt liv, även om de inte blir botade.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2013

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Vill ert företag stödja Radiumhemmets Forskningsfonder?
Bli då vår företagsvän!

Våra företagsvänner