Ställ en fråga

Håkan Mellstedt och hans forskargrupp har fått fram flera potentiella läkemedelskandidater som kan slå ut icke behandlingsbar leukemi.

Mellstedt%20ASCO– Forskning är en tidsödande verksamhet och vi har en lång väg fram till ett färdigt läkemedel. Men det ser onekligen lovande ut.

Kronisk Lymfatisk Leukemi, KLL är den vanligaste formen av leukemi bland den vuxna befolkningen i Europa och USA. Många patienter har cancerceller som är resistenta mot standardbehandlingen och behovet av en ny och effektiv terapi är stort. Men det finns hopp, en forskargrupp på Karolinska Institutet har funnit ett helt nytt sätt att angripa sjukdomen på.
Modern leukemibehandling inriktar sig på att identifiera unika strukturer i leukemicellerna och på att förstå deras roll i cancerutvecklingen.

– Genom att identifiera sådana strukturer finns stora möjligheter att utveckla s.k. målinriktad behandling, förklarar Håkan Mellstedt, professor vid institutionen för klinisk onkologi och patologi på Karolinska institutet i Solna.

I början av 2000-talet satte han i gång ett forskningsprojekt i syfte att försöka hitta en specifik struktur hos leukemiceller som skulle kunna ligga till grund för ett vaccin mot sjukdomen.
Efter ett antal år hade gruppen lyckats identifiera just en sådan struktur, en så kallad tyrosinkinasreceptor som ger tillväxtsignaler till cellerna.

– Vi blev både förvånade och begeistrade när vi insåg att vår struktur måste ha betydelse för leukemicellens tillväxt och överlevnad!

ROR

Nästa steg var att försöka att karaktärisera fyndet. Strukturen, med namnet ROR, beskrevs första gången 1996.

– Japanska forskningsgrupper hade sett att ROR är en tillväxtfaktor som har en viktig funktion under fosterutvecklingen. Det finns även rapporter som visar att några av grupperna hade noterat denna receptor på cellinjer från leukemier och hjärntumörer, men ingen hade tagit notis om detta och fortsatt på det spåret, berättar Håkan Mellstedt.
Det visade sig att ROR-1 strukturen som upptäckts av Mellstedt och hans forskargrupp återfinns i alla leukemiceller vid KLL, och är avgörande för deras överlevnad.

– Jag brukar kalla det för en uppfinning vi gjort. Sedan det stora genombrottet 2003 har vi ägnat många år till att karaktärisera strukturen och dess verkningsmekanismer. Vår forskning visar att en hämning av ROR-1 leder till att cancerceller eliminerar sig själva genom cellulärt självmord.

Optimistisk

Forskningen fortsätter nu med full kraft. I forskargruppen ingår ett 20-tal personer som har ett tätt och nära samarbete.

– Vi har fått fram ett antal läkemedelskandidater, både monoklonala antikroppar och små kemiska molekyler som visat sig vara hela trettio gånger effektivare än standardbehandlingen vid kronisk lymfatisk leukemi.

Även om det dröjer ytterligare ett antal år innan en medicin faktiskt når de drabbade är Mellstedt optimistisk.

– Vi har hittat ett helt nytt angreppssätt på KLL. Jag känner mig stolt och mycket nöjd med den forskning vi genomfört så här långt och ser fram emot att komma i gång med de kliniska studierna framöver. Om allt går som jag önskar kan vår forskning leda till ett nytt genombrott för behandlingen av patienter med kronisk lymfatisk leukemi.

Bukspottkörtelcancer

Ett sidospår i forskningen gjorde att gruppen även testade substanserna som blockerar proteinet ROR-1 på bukspottkörtelcancerceller.

– Fördelen med akademisk forskning är att det går att slå in på ett sidospår när magkänslan säger att man borde testa det ena eller det andra. I det här fallet visade sig känslan vara helt rätt. Till vår förvåning uttrycktes strukturen ROR-1 även i celler från bukspottkörteltumörer.

Fyndet ledde till att Håkan Mellstedt kontaktade en italiensk patolog som förfogar över ett stort cellmaterial från patienter med bukspottkörtelcancer.

– Samtliga patienter visade sig ha ROR-1 i bukspottkörteltumören. Den fanns däremot inte alls i den omgivande friska bukspottkörtelvävnaden.

Kortare väg

I nästa steg testades gruppens läkemedelskandidater även på bukspottskörtelcancerceller.

– Testen visade att våra molekyler dödar cancercellerna mycket bättre än den drog som i dag används som standardbehandling vid sjukdomen.

Det som från början var ett sidospår har resulterat i en process som förhoppningsvis ska leda fram till ett läkemedel för den svåra cancerformen.

– Det finns ett oerhört stort behov av läkemedel för bukspottkörtelcancer. I dag finns det ingen effektiv behandling. Därför är arbetet med att få en ny drog godkänd som läkemedel betydligt mindre omfattande än för exempelvis leukemi. Om ett par år hoppas vi kunna vara i gång med kliniska prövningar av läkemedlet.

Text: Anette Bodinger, Tematidning 2013

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Vill ert företag stödja Radiumhemmets Forskningsfonder?
Bli då vår företagsvän!

Våra företagsvänner