– Inom cancerforskning talas det mycket om att vissa muterade celler har lätt för att sprida sig och att det enbart är de starkaste cellerna som överlever.

Monica Nister– Men faktum är att de vanligaste elakartade cancerformerna över tid behåller en blandning av celler som är inbördes olika, säger Monica Nistér, forskare och professor i patologi vid Karolinska Institutet.

Monica Nistér har länge varit intresserad av varför cellerna i en tumör är så olika.

– Det är snarare variabiliteten hos tumörcellerna, och inte att en svårartad klon tar över, som är det karaktäristiska för exempelvis svårartad hjärncancer.

Hon förklarar att det i en cancer, precis som i vanlig vävnad, finns så kallade stamceller som står för att förnya tumören. Och merparten av cellerna i ett glioblastom, svårartad hjärncancer, är av stamcellskaraktär.

Normala stamceller är celler som både kan förnya sig själva och via progenitorer mogna och differentiera längs olika utvecklingslinjer. På så vis ger de upphov till olika typer av normala vävnadsceller. Cancerstamcellerna däremot har tappat förmågan att på ett ordnat sätt mogna fullt ut till färdiga, fungerande vävnadsceller. Slutresultatet blir att tumören består av ett sammelsurium av celler i olika utvecklingsstadier, stamceller, progenitorer och andra ofullständigt mogna celler.

– Cancerceller kan därför liknas vid stamceller som förlorat kontrollen. Vi jämför nu den här typen av cancerstamceller i hjärntumörer med normala stamceller från hjärnan för att hitta de skillnader som ger tumören dess egenskaper.

PROX1

Genom att leta efter dessa skillnader kan Monica Nistér och hennes forskarkollegor identifiera biomarkörer. På sikt kan det leda till både bättre diagnostik och till helt nya måltavlor för behandling av patienter med hjärntumörer.

– Vi har identifierat ett stamcells-/progenitorprotein som heter PROX1, som en oberoende prognostisk markör vid låggradiga gliom. Låggradigt gliom är en mindre aggressiv form av hjärntumör, men som efter ett varierande antal år kan förvärras och bli mer elakartad. Vi studerar nu vilka PROX1-relaterade mekanismer som kan ha betydelse för att mindre aggressiva tumörer utvecklas till en mer svårartad och aggressiv hjärncancer.

På sikt kan den kunskapen leda till att patienter med PROX1-positiva tumörer redan från början kan väljas ut till en tuffare form av terapi.

– Samtidigt ska man veta att glioblastom är en mycket aggressiv cancer, och att det är svårt att få substanser att ta sig in i tumören. Den verkliga boten för patienter med riktigt allvarliga tumörer är tyvärr än så länge långt borta. Men kunskapen om tumörens stamcellsegenskaper är onekligen ett steg i rätt riktning.

Ett parallellt spår i Monica Nistérs forskning är hur olika tumörceller, inklusive cancerstamceller och mer mogna celler, kommunicerar med varandra.

– En tumör kan liknas vid ett samhälle som innehåller interagerande komponenter. Om vi kan kartlägga hur den här kommunikationen går till kan vi i framtiden kanske stoppa cancercellernas samarbete och på så vis även hindra sjukdomen.

Text: Anette Bodinger, Tematidning 2013

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Matchen Mot Cancer

Kom till Åkersberga GK den 10 juni och stötta Matchen mot Cancer. Se kända profiler göra upp i välgörenhetseventet som samlar in pengar till Radiumhemmets Forskningsfonder  och Barncancerfonden.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Vill ert företag stödja Radiumhemmets Forskningsfonder?
Bli då vår företagsvän!

Våra företagsvänner