Ställ en fråga

– Vi vill bidra till att alla kvinnor med gynekologisk cancer får den mest optimala, evidensbaserade behandlingen.

elisabet åvalllundqvist– Då krävs fastlagda riskfaktorer som är baserade på vetenskap och inte på allmänt tyckande, säger Elisabeth Åvall-Lundqvist, professor vid Linköpings Universitet och anknuten till Karolinska Institutet.

Elisabeth Åvall-Lundqvist har riktat in sin forskning på epitelial äggstockscancer. Den övergripande målsättningen är att förlänga överlevnaden för de som drabbats, ett annat viktigt mål är att bevara deras livskvalitet.

– Att hitta nya behandlingsstrategier är en del av vårt arbete. Ett annat viktigt spår är att studera vilken behandling som är mest skonsam för varje patient, och hur dagens behandlingar påverkar patientens liv efter genomgången sjukdom.

En besvärande följd av standardbehandling av gynekologisk cancer är kvarvarande biverkningar ifrån nerverna, så kallad neurotoxicitet.

– Det kan leda till att patienterna inte kan knäppa knappar eller har svårt att gå, vilket har stor inverkan på det dagliga livet. I ett av mina forskningsprojekt, som görs i samarbete med kollegor från Linköping och Spanien, tittar vi på om det finns en individuell variation när det gäller risken att få neurotoxicitet. Så här långt visar våra resultat att det finns olika genetiska varianter, d.v.s. att vi är alla olika predisponerade för att få vissa biverkningar. Det är ny kunskap som banar väg för en framtida individuell dosering av cellgifter.

Nya strategier

Ett annat projekt är inriktat på att hitta nya behandlingsstrategier.

– Idag utvärderas nya lovande läkemedel i kliniska läkemedelsprövningar. Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa nya läkemedel har utprovats hos en selekterad grupp av patienter.
Frågan är hur generaliserbara de här resultaten är på alla kvinnor med äggstockscancer? Kanske är det så att till exempel äldre kvinnor skulle vara mer gynnade av en annan behandlingsstrategi än den vedertagna?

För att studera detta ska Elisabeth Åvall-Lundqvist och hennes forskargrupp göra en så kallad registerstudie och utgå från data i det svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer.

– Vi vill se i vilken utsträckning kvinnor, generellt i Sverige, får den evidensbaserade behandling som vårdprogrammet rekommenderar. Det är också en viktig påverkansfaktor när det gäller överlevnaden i populationen. Vi kommer att matcha data från kvalitetsregistret med Socialstyrelsens övriga register samt data från SCB.

Syftet är att få fram information om vilka faktorer som har betydelse för valet av behandlingsstrategi.

– Det finns idag inte några gemensamma prediktorer för detta. Jag hoppas att vår forskning ska leda fram till att alla kvinnor ska få den mest optimala, evidensbaserade behandlingen utifrån sina egna förutsättningar. Då måste man ha fastlagda riskfaktorer som är baserade på vetenskap och inte på allmänt tyckande. Om det visar sig att det finns regionala skillnader så hoppas vi att vår forskning ska bidra till en mer jämlik vård. Alla kvinnor i Sverige, oavsett var i landet de bor, måste ha tillgång till den bästa behandlingen.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2013

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Vill ert företag stödja Radiumhemmets Forskningsfonder?
Bli då vår företagsvän!

Våra företagsvänner