Cancer i bukspottkörteln har mycket dålig prognos. Patienter som inte kan opereras har en medianöverlevnad på omkring sex månader.

MatthiasLöhr beskuren

Cancerforskningen har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Bröst- och tarmcancer har i dag en mycket god prognos och kan närmast betraktas som kroniska sjukdomar. När det gäller bukspottkörtelcancer är saken en annan. Sjukdomen har fortfarande en mycket dålig överlevnad. Orsakerna är flera.

– Rent medicinskt handlar det om att tumörcellerna omges av en solid bindvävsmassa som gör det svårt för läkemedel att nå in. En annan orsak är att alla som drabbas dör, det finns inga tacksamma patienter som donerar pengar till just den här forskningen. Och utan forskningspengar går det inte att flytta fram positionerna. De flesta patienter står inför samma dystra prognos nu som för 20 år sen, säger Matthias Löhr.

Men det finns ljus i mörkret. Matthias Löhr och hans forskargrupp har intresserat sig för den bindväv som finns runt tumörcellerna vid bukspottkörtelcancer.

– I dag finns det målinriktade behandlingar som fungerar mot en rad olika cancertyper, förutom bukspottkörtelcancer. En teori är att bindväven som omger tumören bidrar till kemoterapiresistens.

Något som stöder den terapin är att konventionella målinriktade behandlingar fungerar bra mot bukspott­körtelcancer i laboratorieförsök.

– Dessa celler har dock inte haft någon bindväv på sig. Vi har nu utvecklat en cellkultur med tumörceller som har bindvävsceller runt omkring. Det har nu visat sig att de läkemedel som fungerat bra i vanlig cellodlingskultur inte fungerar i den här tredimensionella kulturen. Här har vi alltså en förklaring till varför läkemedlen inte fungerar på patienter.

Fas 1-studie

I nästa steg kommer den tredimensionella cellkulturen att användas för att testa nya läkemedel.

– Vi kommer också att kunna använda den för att närmare beskriva mekanismen och sambandet mellan tumörcell och bindväv. En viktig uppgift är att försöka hitta olika faktorer som är ansvariga för tumörcellernas resistens mot kemoterapi. Om vi kan hitta dem, kan vi i bästa fall även hitta ett mål för en terapi.

Matthias Löhr förklarar att man i det här fallet inte siktar in sig på tumörcellerna i första hand, utan på den omgivande bindväven.

– Genom att lösa upp bindvävnaden kan läkemedlen komma åt tumörcellerna. Vi har fått fram en kandidat som just nu testas i en klinisk fas 1-studie. Det är fort­farande ett tidigt skede, men vår förhoppning är att den ska minska bindväven runt tumören. Om vi lyckas skulle det innebära en längre överlevnadstid för drabbade patienter.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2011

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Tematidningen 2017

Här kan du läsa mer om svensk forskning och nya förutsättningar för framtidens cancerbehandling.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Öppna för nya genombrott
Rädda liv

Våra företagsvänner