Bukspottkörtelcancer är en av de svåraste cancerformerna. Trots detta för sjukdomen en ganska undanskymd tillvaro.

Caroline Verbeke– De här patienterna hinner inte skriva en bok eller berätta sin historia i tv-soffan, säger Caroline Verbeke, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet i Huddinge.

Tills för några år sedan betraktades bukspottkörtelcancer som en mer eller mindre hopplös sjukdom. Men nu har forskarna hittat ett nytt spår i kampen mot sjukdomen.

– Fram till dags dato har alla bukspottkörteltumörer klumpats ihop i en grupp och behandlats på samma sätt. Vårt projekt har som utgångspunkt att det inom den här cancerformen, precis som i andra typer av cancer, finns olika subgrupper. Alltså tumörer inom en och samma cancerform som ser olika ut i mikroskop, är mer eller mindre aggressiva och behöver behandlas på olika sätt, säger Caroline Verbeke.

Olika grupper

Tidiga studier indikerar att det finns minst två subgrupper inom cancerformen.

– En grupp som är den vanliga vid bukspottkörtelcancer, alltså aggressiv och okänslig för terapi. Men det verkar även finnas en annan grupp som ser mer ut som tarmcancertumörer. Och när patienter med tarmcancer har metastaser så opereras de och fortsätter sedan att leva mer eller mindre som vanligt. Efter två år kanske de får en ny metastas, som återigen tas bort. Vi ska nu se om det går att göra något liknande för patienter med bukspottkörtelcancer som har metastaser av den typ som liknar tarmcancer. I dag får dessa patienter ingen chans eftersom alla med spridd cancer i bukspottkörteln betraktas som hopplösa fall.

Till saken hör att en operation av bukspottkörteln är ett mycket stort ingrepp som ibland kräver lång intensivvård. Eftersom överlevnaden vid spridd sjukdom är kort är det få patienter som opereras.

Diagnoskriterier

Första steget för Caroline Verbeke och hennes forskarkollegor blir att etablera robusta diagnoskriterier så att bedömningarna för vad som är en subgrupp, och inte, blir mer säkra.

– Därefter ska vi analysera i vilken utsträckning den tarmlika tumörtypen verkligen liknar tarmcancer. När det är gjort kommer vi att ta färska vävnadsprov från tumörerna, skiva dem, och utsätta dem för olika typer av läkemedel för att se hur de reagerar. Eftersom de är skivade är de mer i naturlig miljö än om de extraheras och frigörs från varandra som är det vanliga sättet att göra det hela på.

Fördelen med att inte ha isolerade celler är att tumörcellerna är i samma skick som inne i patienten. All omliggande miljö är intakt.

– När bukspottkörtelcancerceller är nakna i provrör reagerar de ofta som de ska mot läkemedel. Men när patienter får samma läkemedel så fungerar det inte. Det har troligen med tumörmiljön att göra. Vi hoppas nu att vår cellkultur i stor utsträckning ska likna den naturliga miljön i patienten. I alla andra cancrar har man gjort detta redan för tio år sedan. Men det har inte funnits pengar till forskning på detta område, mycket beroende på att det är så få patienter som överlever. De hinner inte skriva en bok eller berätta sin historia i TV.

Effektiv behandling

Caroline Verbeke hoppas kunna förbättra diagnostiken så att det i framtiden går att avgöra vilken subgrupp en tumör i bukspottkörteln tillhör med hjälp av biopsi.

– Om det är en tumör som liknar den i tarmcancer kan dessa patienter ges en effektiv behandling, och om de har metastaser så kan dessa avlägsnas med operation. Det övergripande målet med min forskning är att förändra behandlingsprogrammet för patienter med bukspottkörtelcancer. Ett program som förhoppningsvis leder till längre överlevnad för den grupp patienter som har den snällare varianten av sjukdomen.

Samtidigt kan patienter med en mer aggressiv cancerform slippa en i dag föga framgångsrik och potentiellt skadlig behandling.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2012

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Matchen Mot Cancer

Kom till Åkersberga GK den 10 juni och stötta Matchen mot Cancer. Se kända profiler göra upp i välgörenhetseventet som samlar in pengar till Radiumhemmets Forskningsfonder  och Barncancerfonden.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Vill ert företag stödja Radiumhemmets Forskningsfonder?
Bli då vår företagsvän!

Våra företagsvänner