– Målet är att utveckla en ny typ av strålterapi som ger färre allvarliga och sena biverkningar, säger Albert Siegbahn, universitetslektor vid Stockholms universitet och forskare vid Karolinska Institutet.

albert siegbahnRedan för mer än hundra år sedan var forskarna inne på att behandla cancersjukdom med ett knippe av röntgenstrålar. Man hade vid olika experiment märkt att huden läkte bättre om man inte bestrålade en större sammanhängande yta. Albert Siegbahns forskning bygger vidare på de tankarna. Med en stor skillnad: de röntgenstrålar som används i dag är betydligt smalare än de som Wilhelm Conrad Röntgen och hans kollegor arbetade med i början av 1900-talet.

– Det som är nytt är att vi nu har tillgång till oerhört smala, mikrometerbreda strålar. Tekniken har gått framåt och strålar av det här slaget kunde man inte åstadkomma förrän för ungefär 15 år sedan, förklarar Albert Siegbahn.

Dagens kraftfulla strålkanoner kan producera smala strålar som fortsätter att vara smala en lång sträcka in i kroppen. Genom att strålningen ges i knippen finns ett mellanrum mellan varje stråle. Mellanrummen är alltså fria från strålning vilket gör att hud och andra vävnader skonas under behandlingen.

– Idén är att man ska bestråla kroppens normalvävnader med de här smala strålarna men sedan korsbestråla från olika riktningar när man når själva tumören. I mitten av strålknippet ska flera av strålarna korsa varandra så att mellanrummen försvinner, vilket gör att strålningen blir skadlig för tumören men inte för omkringliggande organ.

Nanopartiklar av guld

Förutom att strålningsapparaturen blivit kraftfullare med åren har det skett en parallell utveckling som handlar om att öka effekten  av strålbehandlingen i cancercellerna genom att använda nanopartiklar av guld.

– Det är svårt att behandla exempelvis hjärntumörer eftersom molekylerna som finns i kemoterapi har svårt att tränga  igenom blod-hjärnbarriären och nå fram till tumören. Men eftersom vi bestrålar med röntgen är det ett större strålupptag i tunga ämnen som guld och bly. Tanken är att nanopartiklarna av guld ska ha lättare att forcera hinder i kroppen. På så vis ska de ge en dosförstärkande effekt och ett bättre behandlingsresultat i de områden dit guldet transporteras.

Protoner

Ytterligare ett spår i Albert Siegbahns forskning är kopplat till bygget av det nya centret för protonbehandling i Uppsala.

– Jag ska undersöka möjligheten att utveckla protonterapin så att även den går att ge i form av strålknippen. På så vis skulle fler patienter än vad man i dag räknar med få nytta av protonstrålningen och kunna behandlas i den nya anläggningen.

Albert Siegbahns teorier om att behandla tumörer med smala strålar i korsade strålknippen fungerar i teorin. Det som återstår att bevisa är om den terapeutiska effekten är lika bra som på pappret.

– Teorierna testas just nu i ett franskt EU-projekt där jag har rollen som koordinator för de svenska inslagen i forskningen. Om allt går som vi vill kan den nya strålningsmetodiken komma patienterna till nytta inom en tioårsperiod. Även om vi inte kommer åt själva roten till sjukdomen hoppas vi få fram en livsförbättrande terapi. En strålbehandling som ger cancerpatienter möjlighet till ett längre liv med färre allvarliga biverkningar efter sin sjukdom.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2012

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Matchen Mot Cancer

Kom till Åkersberga GK den 10 juni och stötta Matchen mot Cancer. Se kända profiler göra upp i välgörenhetseventet som samlar in pengar till Radiumhemmets Forskningsfonder  och Barncancerfonden.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Vill ert företag stödja Radiumhemmets Forskningsfonder?
Bli då vår företagsvän!

Våra företagsvänner