– Precis som många andra fysiker vill jag applicera mina teoretiska kunskaper på ett annat område.

Iuliana Dasu 2Det säger Iuliana Dasu, docent vid Stockholms universitet och forskare på KI, som valt att sätta sina fysikkunskaper i cancerforskningens tjänst.

Mer än hälften av alla cancerpatienter behandlas med någon form av radioterapi. Tekniken har gått framåt och en strålningsbehandling kan i dag bestå av ett fåtal strålningstillfällen med strålning i mycket höga doser. Stereotaktisk radioterapi är en form av strålbehandling där man levererar strålning med mycket hög precision.

– Det är en form av strålterapi som används allt oftare, främst vid behandling av metastaser och icke-operabla tumörer, säger Iuliana Dasu.

Behandlingsmetoden har visat sig framgångsrik, mycket tack vare en stabil strålfysikalisk grund. Viktiga framgångsfaktorer är även den tekniska utvecklingen kring dosplanering, bildtagning och strålmaskinernas ökade förmåga att leverera små komplicerade strålfält med hög precision.

– Stereotaktisk strålterapi kan delas upp i två kategorier. Den ena är stereotaktisk kirurgi, en kraftfull form av strålterapi som kan ersätta kirurgi för vissa cancerformer. En annan kategori är stereotaktisk kropp radioterapi som är anpassad för lung- och levertumörer.

Iuliana Dasus forskning är inriktad på att patienter ska få ut maximal nytta av den stereotaktiska strålterapins olika möjligheter.

– Därför är det viktigt att studera och utvärdera ett antal nyckelfaktorer som t ex en korrekt utvärdering och bedömning av målet, det vill säga tumören och området som ska bestrålas. Om något går fel i dessa faser kan vi helt missa målet, både bildligt och bokstavligt talat.

Stor variation

För att undersöka om de höga stråldoser som används vid stereotaktisk bestrålning verkligen når sitt mål har Iuliana Dasu och hennes forskargrupp genomfört en undersökning. Tjugo olika cancercentra runt om i världen fick i uppgift att rita strålmålet för samma patient. Resultaten är än så länge preliminära och inte alltför uppmuntrande.

– Vi har funnit att det är en stor variation i ritningen, d.v.s. i bestämningen av strålmålet, mellan olika centra. Vi har förvisso valt ett svårt mål, men variationen är stor och det oroar oss förstås. Som fysiker kan vi leverera den dos som läkaren beställer. Men om målet för strålningen varierar beroende på vilket centra som pekar ut området som ska bestrålas, vad gör vi då?

Iuliana Dasus förhoppning är att hennes resultat kommer att leda till en större studie med fler deltagande centra.

– I slutänden hoppas vi på att kunna designa nya riktlinjer för att definiera och positionera strålmål. För patienterna innebär det att vi kommer att kunna bestråla rätt mål, vilket ökar chanserna att påverka tumören med strålningen. Det innebär också att vi kan spara frisk vävnad och känsliga organ som i dag felaktigt inkluderas i strålområdet.

Optimerad behandling

Ett annat spår i Iuliana Dasus forskningsprojekt handlar om att få ut mesta möjliga nytta av den stereotaktiska strålterapin. Det finns i dag mycket kraftfulla maskiner som gjort att antalet tillfällen då patienten blir bestrålad under en behandlingsomgång blivit allt färre.

– Frågan är om vi ska minska antalet tillfällen bara för att tekniken tillåter det? Detta har redan studerats av flera andra forskare men man har inte lyckats komma fram till något enhälligt resultat. Vi hoppas nu på att komma fram till ett svar som gör att vi både kan optimera och individualisera behandlingen för patienterna.

Text: Anette Bodinger, Årsredovisning 2012

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Sverige fyra i sjukvård

Sverige kommer på fjärde plats i en stor internationell jämförelse av sjukvårdens insatser för att förhindra för tidig död.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”PCM-programmet redo för nästa steg”

Hej företagare

Öppna för nya genombrott
Rädda liv

Våra företagsvänner