Dödligheten i cancer har sjunkit under de senaste 40 åren och överlevnaden efter diagnosen har ökat. Dessa förbättringar beror bland annat på effektivare behandlingar och bättre möjligheter att ställa en tidig diagnos.

Tack vare forskningen botas två tredjedelar av de ca 60 000 svenskar som varje år får diagnosen cancer.

Målet med vår forskning är tidigare upptäckt av cancer och bättre behandlingsmetoder som förbättrar livskvaliteten för alla som måste leva med cancer.
De behandlingsmetoder som finns mot cancer kan delas in i kirurgi, cytostatika (cellgifter), strålbehandling (radioterapi), behandling med hormoner och antihormoner, immunterapi, stamcellstransplantation samt målsökande läkemedel.

PCM (Personalised Cancer Medicine)

Inom det medicinska området föreligger ett stort forskningsintresse vad gäller individanpassning/personalised medicine (PM). PCM forskning eftersträvar således utveckling av cancerbehandling som baseras på förekomsten av specifika biologiska förutsättningar, biomarkörer, hos den enskilda patienten. På sidan ”Individanpassad cancerbehandling, Personalised Cancer Medicine (PCM)” finns mer information om PCM och vad det innebär.

Behandlingsmetoder

Kirurgi

Kirurgisk behandling används vid de flesta diagnoser. Kan man avlägsna alla celler genom att kirurgiskt avlägsna tumören så kan man bota cancern. Ibland måste man komplettera med andra behandlingsmetoder.

Cytostatika

Cellhämmande läkemedel används ofta som behandling vid cancersjukdomar. Både som botande behandling men även när sjukdomen inte längre går att bota kan man med hjälp av cytostatika bromsa sjukdomens förlopp och lindra symtom.

Strålbehandling

Strålbehandling innebär att man med hjälp av strålning skadar cancercellens arvsmassa. Det finns olika typer av strålbehandling. Den kan ges både utvändigt och invändigt. Strålbehandlingens goda effekt beror på att cancercellerna är mer känsliga för strålning än normala celler. Normala celler påverkas givetvis också och det är förklaringen till att biverkningar uppstår. Biverkningarna är lokala, alltså beroende på var på kroppen man strålar. Hur mycket biverkningar man får är individuellt.

Hormoner och antihormoner

En del cancerformer är beroende av hormoner för att växa. Då kan man hämma bildandet av hormoner med hjälp av läkemedel och därmed få en behandlande effekt.

Stamcellstransplantation

Vid stamcellstransplantation får patienten nya blodbildande celler. Stamcellerna kan komma från en givare eller från patienten själv. Stamcellstransplantation används framförallt vid leukemier.

Text: Lenita Lundin, leg. onkologisjuksköterska, Cancerrådgivningen

PCM-programmet redo för nästa steg
– Forskning kring individualiserad cancerbehandling handlar mycket om Team Science. Det är svårt för en egen forskargrupp att härbärgera alla kompetenser som krävs. Samverkan och bra nätverk har mycket stor betydelse, säger Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.

En mer individanpassad dosering kan rädda liv
– Jag tror att många fortfarande förknippar cancerdiagnosen med döden, men faktum är att de flesta blir botade idag. Det säger Per Rydberg som riktat in sin forskning på att utveckla ”TailorDose”, en ny teknologi för skräddarsydd läkemedelsdosering inom cancervården.

Modern cancerforskning kräver ny och avancerad infrastruktur
– Syftet med PCM-programmet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig forskning inom individualiserad cancerbehandling. Samarbetet med våra fyra pilotprojekt är ett viktigt led i det arbetet, säger Claes Karlsson, programdirektör.

E3-ligaser – biologiska missiler mot cancer
Olle Sangfelt, docent vid Karolinska Institutet, har ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt att studera en viss typ av enzymer som kallas för E3-ligaser.

Forskning kring individualiserad cancerbehandling initieras av Forskningsfonderna
Begreppet Personalised Cancer Medicine (PCM) innebär individualiserad behandling som bygger på tumörcellernas biologiska egenskaper. Med andra ord rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt.

Forskning som bryter ny mark
Som nybliven forskare lyckades Marianne Farnebo med något som många bara drömmer om: att hitta en helt ny gen i DNA-tråden. Genen, som fick namnet WRAP53 eftersom den ligger nära den tidigare kända cancergenen P53, har visat sig ha stor betydelse för cancerutveckling.

Vi vet aldrig vad som väntar runt hörnet
– Vi jobbar med alla kliniska prövningar på Radiumhemmet och hjälper även läkare med att driva stora multicenterstudier där även andra sjukhus i landet eller utomlands ingår i prövningen, säger Johanna Vernersson, chefssjuksköterska på Kliniska Prövningsenheten.

De stora datamängdernas tid
– Ett kvalitetsregister för stereotaktisk radioterapi innebär inte bara att forskningen kan drivas framåt. Det skapar också en viktig, ny grund för att behålla svensk strålterapiforskning i den internationella frontlinjen, säger Peter Wersäll, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Exosomer – Kroppens egna budbärare
– Den högsta drömmen är att få en sjuk människa att bli helt frisk. Det säger Susanne Gabrielsson, docent i immunologi vid KI, vars forskning är inriktad på exosomer, små membranförslutna bubblor som kan leverera genetiskt material mellan kroppens celler.

Tumörbiologin flyttar fram positionerna
– Det finns många andra celltyper än enbart cancerceller i en tumör. Genom att påverka samspelet i tumörernas mikromiljö kan vi också påverka tumören och dess spridning, säger Arne Östman, professor vid Karolinska Institutet.

Jag vill sätta mina fysikkunskaper i cancerforskningen tjänst
– Precis som många andra fysiker vill jag applicera mina teoretiska kunskaper på ett annat område. Det säger Iuliana Dasu, docent vid Stockholms universitet och forskare på KI, som valt att sätta sina fysikkunskaper i cancerforskningens tjänst.

Vår substans svälter ut tumörcellerna
– Tumörceller som växer långt ifrån blodkärlen är svåra att behandla med dagens cancerläkemedel. Men de har en svaghet, sin egen näringstillförsel. Vår substans påverkar deras energiförsörjning och bokstavligen svälter ut dem, säger Stig Linder, professor i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet.

Vi vill få fram en livsförbättrande strålterapi
– Målet är att utveckla en ny typ av strålterapi som ger färre allvarliga och sena biverkningar, säger Albert Siegbahn, universitetslektor vid Stockholms universitet och forskare vid Karolinska Institutet.

Forskning kräver envishet
Anders Österborg har under sin långa karriär haft glädjen att få utveckla ett nytt läkemedel från de allra tidigaste försöken fram till ett registrerat läkemedel.

Man vill göra skillnad
Stig Linder och hans forskargrupp vid Cancer­centrum Karolinska har hittat en substans som visat sig mycket effektiv mot tumörer i olika experimentella system.

Naturliga mördarceller viktigt vapen i kampen mot cancer
– Målet är att utveckla metoder där NK-celler, även kallade naturliga mördarceller, kan användas i behandlingen av elakartade blodsjukdomar och solida tumörer, säger Evren Alici, medicine doktor och gruppforskningsledare vid Karolinska Institutet.

Läs mer:
1177.se Vårdguiden – Behandling vid cancer
Cancerrådgivningen – Frågor och svar

 

Stöd livsviktig cancerforskning

I fokus

Tematidningen 2017

Här kan du läsa mer om svensk forskning och nya förutsättningar för framtidens cancerbehandling.

Prostatacancer - Råd, rön och möjligheter, 26 april 2017

Föreläsning med professor Sten Nilsson och professor emeritus Lennart Levi

Månadens forskningsprofil

”Jag brinner för cancerforskningen”

Hej företagare

Öppna för nya genombrott
Rädda liv

Våra företagsvänner